fredag, augusti 12, 2005

FJP: Några frågeställningar

Till att börja med undrar jag om det är rimligt att diskutera kritiken i såna här generella termer. För har inte kritiken samtidigt blivit allt mer mediespecifik beroende på om den publiceras i en morgontidning, en kvällstidning, en tidskrift eller på nätet? Särskilt skillnaden mellan morgon-och kvällstidningskritik har ju faktiskt gett upphov till viss debatt.

Min andra frågeställning kvarstår: Kan man ställa en diagnos med utgångspunkt från befintlig kritisk praxis? Vilka värderingar och tolkningsramar ligger egentligen till grund för kritikens påståenden? Mitt intryck är att den ide om vad kritiken kan vara, som ligger till grund för det mesta som skrivs idag, är väldigt...ödmjuk. Allt för många kritiker verkar se det som sin uppgift att förmedla och tolka en konstupplevelse. Att "tolka", d v s att översätta mening från ett idiom till ett annat, är inte att kritisera. Särskilt inte i en tid då de flesta konstupplevelser serveras med ett färdigt meningsinnehåll, förmedlat via kataloger och pressmaterial. Sådana pseudo-kritiska tolkningar har i själva verket blivit en slags readymades som cirkulerar mellan konstvärldens olika instanser.

En tredje frågeställning: Vad är kritikens funktion idag? Om man bortser från att kritiker, precis som konstnärer och curatorer, tagit sig an den gemensamma och övergripande uppgiften att framställa konsten som sådan som angelägen, en ekvation där kritikens viktigaste uppgift är att erbjuda publicitet, vad finns då kvar? Kan kritiken påverka konstnärer, intendenter och curatorer, eller klara de sig bra utan denna "hjälp"?