fredag, oktober 14, 2005

FJ svarar

Här kommer ett svar på Rikards fråga om min uppfattning om det potentiellt kritiska värdet i en katalogtext (se "comments" nedan). Jag har även fått en fråga från Felix Gmelin i ett privat mejl, jag hoppas att han inte har något emot att jag svara på den här. Felix uttryckte sig undrande om Robert och mitt ”hopp om att finna kriterier för kritik” vilket han tycker låter som ”en Medusas flotte för de de saktmodiga.”

När man talar om konstkritik brukar man dela upp kritiken i tre delar: beskrivning, tolkning, och värdering. Vad man inte nämner lika ofta är att detta egentligen är en beskrivning av en litterär genre, den kritiska recensionen. Jag tror inte att kritik nödvändigtvis kan reduceras varken till dess tre komponenter, eller till en viss form. Jag kan till och med hävda att jag vet att så inte är fallet. Därmed inte sagt att denna tredelade uppdelning är meningslös – den beskriver ganska väl konstkritiken så som den de facto ser ut. Dessutom har jag inte hört någon explicit hävda att kritiken kan bortse från den ena eller andra av dessa tre komponenter (även om många kritiker gör det i praktiken). Vilken av dessa delar man betonar visar vilken form av kritik man förespråkar/står för. Vissa betonar kritikerns uppgift att presentera ett tydligt värdeomdöme, andra att formulera intresseväckande tolkningar som kan bidra till att skapa ny förståelse för konst. Vissa, som exempelvis DNs Jessica Kempe, betonar vikten av en noga avvägd beskrivning. Och så vidare.

Kan då en katalogtext, betalad och beställd, av exempelvis ett galleri ha ett större värde som kritik än en oberoende granskande recension? Det beror på hur man ser på kritikens uppgift. Om man anser att det viktiga är att skapa nya förståelseformer för konst borde svaret vara: Ja det kan den. Den katalogtext som Stefan Jonsson skrev till Sophie Totties utställning på Brändström och Stene (för att återvända till tidigare exempel) kan naturligtvis, med sin lärda idehistoriska och politiska referenser, potentiellt utgöra en källa till större föreståelse av Totties konst hos mig som läsare, än en oberoende granskande recension.

Anser man däremot att kritikens uppgift är att presentera ett övertygande värdeomdöme, förutsätter detta ett mått av oberoende hos den skrivande kritikern. Självklart kan man inte ta betalt elle på andra sätt vara personligt involverad med den man skriver om. Eller kan man det? Hur oberoende tror du att de kritiska texter som presenteras i annonsberoende tidskrifter som Frieze eller ArtForum egentligen är? Hur oberoende är den kritik som publiceras i DN, Expressen, GöteborsPosten eller Sydsvenskan? Nu kommer vi in på pressetiska frågor, och som läsare kan jag bara utgå från att de tidningar jag läser håller sig med en god pressetik. Samtidigt vet jag, genom personliga kontakter inom konstbranschen (vilket många läsare saknar) att vissa kritiker ställer högre krav på sitt eget oberoende än andra. Personligen tycker jag naturligtvis inte att en läsare ska lita på kritikerna, lika lite som en kritiker exempelvis ska lita på konstnärer och curatorer. Eller sina läsare!

Det råder alltså en del förvirring. Om man anser att en förutsättning för att en text överhuvudtaget ska ha ett kritiskt värde är att den skrivs utifrån en position av totalt oberoende, diskvalificerar man inte bara många verksamma konstkritiker utan också många praktikers kritiska värde (exempelvis den instituitionskritiska konsten). För att inte tala om katalogtexter och liknande – även om man erkänner att dessa kan ha betydelse för att skapa nya förståelse och kunskap om konst. Dessa praktiker kan i så fall per definition inte vara kritiska – och kritiskt värde defineras då enbart utifrån sociala och ekonomiska faktorer. En följdfråga blir då för övrigt, om ”förståelse” kan kallas ett kritiskt värde, och om den praktik som syftar till att skapa förståelse (tolkningen) egentligen är en kritisk uppgift.

I vår panel på Konsthall C hävdade vissa deltagare att skapa förståelse faktiskt var en av kritikens uppgifter. Samtidigt fick jag intrycket att alla menade att det kritiska värdet i en text bör definieras med utgånspunkt från ekonomiska och social faktorer (kritikerns grad av oberoende). För att återkomma till vårt exempel: betyder det att om Stefan Jonssons text hade publicerats i DN istället för i en katalog skulle den kunna fylla en kritisk funktion – medan den per automatik diskvalificeras sig som kritik genom att publiceras i en katalog? Betyder det samtidigt att om Natalia Kazmierskas text hade publicerats i en katalog hade den, sitt tydligt värderande perspektv till trots, inte kunnat fylla någon kritisk funktion? Och får den enligt samma logik ett kritiskt värde enbart genom att vara pulbicerat i Expressen?

En rimlig slutsats av detta är att kritiskt värde inte enbart kan definieras i socio-ekonomiska termer. Det krävs andra kriterier. Som läsare vet jag ju att mycket av det som passerar för konstkritik egentligen har ett begränsat kritiskt värde. Samtidigt finns det mycket som inte kan innefattas i den litterära genrens ”konstkritisk recension” som kan ha en kritisk funktion (konst, reportage, essä, katalogtext och så vidare.)

Rikards fråga om ”Gäller saken katalogtextens kritiska värde gentemot vad katalogen handlar om, dvs utställningen.Och i så fall på vilket sätt är det möjligt att den "fria" kritikens värde är mindre än katalogtextens? Eller handlar saken om katalogtextens kritik gentemot något oberoende av utställningen” är svår att besvara. Om katalogtexten kan vara kritisk ”gentemot utställningen” eller gentemot ”något som är oberoende av utställningen” är inte så lätt att utröna eftersom det är svårt att svara i generella termer om vad som inbegrips i ”utställningen” respektive är ”oberoende av utställningen.” Stefan Jonsson kan säkerligen skriva kritiskt om de polistiska spörsmål som tas upp i Totties konst (det skulle väl ingen förneka?). Desto svårare är det att avgöra i vilken utsträckning dessa spörsmål är oberoende av utställningen och i vilken utsträckning de bör ses som en del av den. Detta är en specifik diskussion. (se förresten Lars Vilks konstkritikprojekt på vilks.net för ett inlägg i denna diskussion).

Däremot kan jag säga att vad jag syftade på var faktiskt katalogtextens möjligheter att ha en kritisk funktion visavi just den utställning som den är skriven för. För att vara specifik: vad jag ifrågasätter är ståndpunkten att denna text per atuomatik inte kan fylla en kritisk funktion/ha ett kritiskt värde. Hur, undrar Rikard. Ja genom att formulera tolkningar och analyser som genererar större förståelse för, och kunskap, om utställningen och konstnären ifråga. Eller tilll och med genom att formulera värdeutsagor om samma utställning/konstnär. Är detta då möjligt? Ja det är i alla fall inte omöjligt! Händer det ofta att man läser en katalogtext som är annat positiv, alternativt neutral men ändå affirmativ beroende på sammanhang? Nej, men att något sällan händer betyder inte att det aldrig kan förekomma.

Vad är då syftet, för att besvara Felix Gemlins undran, att tala om konstkritik i termer av ”kriterier av kritik?”

Det handlar inte om att formulera en uppsättning statiska och verifierbara kritierier för god kritik, som sedan ska tillämpas på olika texter. Det tror jag är omöjligt. Det skulle nog vara, som Felix uttrycker det, en ”Medusas flotte för de de saktmodiga.” Detta innebär inte att jag är ointresserad av att hitta någons lags grund för konstkritisk praxis. För det är jag. Jag är skeptiskt till dagens situation där kritikern verkar ha två möjligheter: antingen skriva under på konstens påstående och på sin höjd undersöka om konstnären /curatorn levt upp till vad han eller hon sagt sig vilja åstadkomma. Eller utmana dessa påståenden, enbart med utgånspunkt från sin egen subjektiva position, sin upplevelse av att gå runt i utställningsrummet, läsa katalogen och så vidare. Huruvida en sådan ”grund” överhuvudtaget går att formulera vet jag inte. En diskussion om objektiva kvalitetskritierer, som man exempelvis fortfarande har inom litteraturen, tycker jag är av begränsat intresse. Men inte heller detta är poängen, Felix, utan den kommer nu:

Att tala om kriterier i detta sammanhang syftar till att öpppna upp diskussionen bortom nedärvda och stagnerade former. Lars Os bok om Tensta konsthall är inte konstkritik, enligt de som deltog i vår panel. Jag håller inte med. Det är inte en konstkritisk recension. Men det är en kritisk text skriven av en konstkritiker. LarsO s bok har sina brister, men
på ett sätt tycker jag att det var den mest intressanta stycke konstkritik som publicerades i Sverige på senare tid. Den pekar på den etablerade kritikens begränsningar – och är med andra ord inte bara en strisdskrift riktad mot Tensta konsthalls styrelse, konst2 et c s, utan lika mycket en brandfackla riktad mot konstkritiken och dess uttövare i Sverige. Möjligtvis var det inte så LarsO hade tänkt sig boken, men det är så jag läser den.

Vad jag inte förstår är den uppgivenhet som genomsyrar den svenska konstkritikerkåren. Om att skriva ännu en recension av ännu en utställning är det enda man vill, så fine. Men också de kritiker (och de finns såklart flera runtom i landet!) som faktiskt vill åstadkomma något med sina texter verkar ha en begränsad ide om kritikens möjligheter. Nästan all kritik fastnar i det beskrivande registret. Om det kanske är OK, det kanske är där den hör hemma. Att vänta sig något annat är kanske totalt orealistiskt och naivt. Men jag måste ändå fråga: är iden om kritik som ett verktyg för förändring verkligen så överspelad? Jag syftar inte på några omvälvande samhällsförändringar – men jag tror att det finns en fjärde komponent i schemat - beskrivning, tolkning, värdering – som man ofta glömmer bort. Och det är kritikens karaktär av att vara en utåtriktad, performativ utsaga. Kritik som en text skriven i ett visst syfte, för att åstadkomma något. Detta är för mig en viktigare definition av kritik än specifika former och genrer.

Jag kom att tänka på den debattartikel som Stefan Jonsson skrev i DN i onsdags, på samma uppslag som Jessica Kempes konstkritikinlägg (som vi försöker få publicera ett svar på i DN). Konstrasten är slående mot vårt konstkritikkäbbel. Hans text övertygade i alla fall mig om Elfride Jelinkes litterära värde, och överhuvudtaget om betydelse av litteraturen som en del ett samhället som den vill behandla, analysera och påverka. Kan man tänka sig ett liknande brandtal av någon svensk konstkritker?

Risken är väl att en sådan röst skulle avfärdas som alltför auktoritär och patriarkal för konstkritiken och dess upplysta, pluralistiska mångfald…

—Frans-Josef

58 Comments:

Anonymous Dorinel Marc said...

Till Frans Josef:

Du kör vidare med exemplet Stefan Jonsson - Natalia Kazmierska men det funkar inte. Du skrev tidigare i ett svar till mig att du tyckte att er jämförelse "Stefan Jonsson - Natalia Kazmierska var smått genialisk" men för mig känns den smått ologisk.
Jag skall försöka förklara varför:

Stefan Jonsson skrev en beställningstext till katalogen i samband med Sofie Totties utställning och de flesta som verkar i konstbranschen vet att vernissagekortet, pressreleasen, katalogen ingår i marknadsföringen av utställningen och är skrivna i positiv anda.
Kataloger där kända experter uttrycker sig positivt om en viss produkt förekommer i alla branscher, men en expert med självaktning skriver positivt endast när han/hon menar det. Jag litar på att Stefan Jonsson skrev om Sofie Tottie eftersom han är insatt i hennes konstnärskap och uppskattar henne som konstnär.
Kataloger ingår helt enkelt i promoveringen av utställningen och har en annan karaktär än recensionen. Katalogen brukar dessutom vara klar innan utställningen så katalogen kan inte spegla slutresultatet.

Men när en recensent tittar på utställningen och katalogen gör han/hon detta i egenskap av någon som skall bedöma, granska, analysera, kommentera, diagnostisera mm slutresultatet av utställningen. En välskriven katalog med texter av kända skribenter kan inte rädda en dålig utställning av samma anledning som en glossig produktkatalog fullspäckad med fina ord från experter och nöjda användare inte kan rädda en produkt som inte klarar av konsumentverkets tester.

Natalia Kazmierska sågade Sofie Totties utställning i sin recension men valde att inte säga ett ord om katalogen.

Jag tycker att det är helt ok att recensenter struntar i katalogen och koncentrerar sig på utställningen. Men det hade varit mer logiskt om ni på Efterkritiken hade tagit upp "Here Comes the Sun" eftersom Jessica Kempe i DN-recensionen av utställningen granskade även de löften som gavs i katalogtexterna. "Men på Here comes the sun går snart det brännande ärendet i moln bakom ambitioner som tycks stanna i katalogen". skrev Jessica Kempe i DN Kultur den 13 september 2005. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1423&a=461589

Museet, Galleriet, konstnären har makten över utställningskatalogen och kan låta bli att publicera katalogtexter som de inte är nöjda med men de kan inte stoppa en recension oavsett hur mycket de ogillar den. Det är en väsentlig skillnad.

Trevlig helg!
Dorinel

6:15 em  
Blogger frans Josef said...

Et påstående som ”Galleriet…inte stoppa en recension oavsett hur mycket de ogillar den” är förvisso något naivt. Svensk media har säkert ett mått av oberoende, men kommer det till internationell konstpress med sitt totala beroende av annonser så ser verkligheten uppenbarligen annorlunda ut. Dessutom finns en rad outtalade relationer även i svensk press – den totalt oberoende kritikern är nog en ganska ovanlig figur. Inte minst i den osäkra frilanstillvaro som många konstkritiker beklagar sig över idag. Maktutövning är inte alltid så enkel och genomskinlig.

Men det är nog dags att jag slutar dra upp Jonsson-Kazmierska exemplet, eftersom det uppenbarligen skapar mer förvirring än klarhet. Jag vill dock bara anmärka att dess syfte inte är att propagera för katalogtexten som ett forum för kritik, om nu någon trodde det. Angående dessa möjligheter har jag ungefär samma uppfattning som vem som helst. Som jag formulerar i texten ” Är detta då möjligt? (att en katalogtext kan ha en kritisk funktion) Ja det är i alla fall inte omöjligt!” vilket alltså inte motsägs av Dorinels argument att ”Galleriet, konstnären har makten över utställningskatalogen och kan låta bli att publicera katalogtexter som de inte är nöjda med.” De kan låta bli alltså, men de måste inte. De kanske är intresserade av kritik? Ovanligt, absolut. Men inte omöjligt.

Men detta är alltså inte så viktigt. Mitt argument rör sig på en principiell nivå, och exemplet syftar till att öppna upp för frågor som :

är en oberoende position en nödvändig, och till och med tillräcklig, faktor för att en text ska ha ett kritiskt värde? Min åsikt kan jag tillägga, för att undvika missförstånd, är: Nödvändig? Kanske, beroende på hur man definierar ”oberoende” respekive ”kritiskt värde” Tillräcklig? Absolut inte. Det är hela poängen – att vi måste försöka hitta sätt att prata om kritiskt värde bortom å ena sidan socioekonomiska faktorer (kritikerns mått av oberoende), och å andra sidan formella faktorer (recensionen som institution).

Att tala om katalogtexter på det här viset kan också ses som en ”provokation” riktad mot idén att kritikens uppgift är att tolka och/eller beskriva konsten.

Att ta upp "Here Comes the Sun" är en bra ide. Jag kan också rekommendera den recension som Fredrik Svensk skrev i GP.

—Frans-Josef

8:27 em  
Blogger power said...

Är recensioner i internationella konstmagasin korrupta?

10:06 em  
Blogger frans Josef said...

Nä, det tror jag inte. Men även om man inte har mandat att uttryckligen "stoppa en recension" så finns det andra sätt att utöva makt. Verkligheten, så vitt jag kan bedöma, ser inte riktigt så enkel ut. Läser man ett magazin där 90% av sidorna består av stora färgannonser, och recensionerna består av små, svartvita notiser längst bak, skulle jag vilja påstå att det finns anledning att fundera på det här med kritikens oberoende. Så ser det inte ut i svenska dagstidningar, men även här bör man naturligtvis vara uppmärksam som läsare. Personliga kontakter, framtida jobbmöjligheter - alla som är någorlunda insatta i konstbranschen (och i media) inser att det finns olika tolkningar av vad "oberoende" egentligen innebär. Därför är det vanskligt att tala om detta ämne i vad som överhuvudtaget påminner om "absoluta" termer.

12:25 fm  
Blogger power said...

Håller med om att det är väldigt farligt att uttrycka sig kategoriskt! Jag har mycket svårt att tro att en skribent (och här kan jag tala för mig själv också) skulle låta bli att skriva kritiskt om en utställning bara för att samma galleri/institution annonserar i samma tidskrift... Och även om vi låtsas att en gallerist/institution skulle bli förbannad över en "dålig recension" och sluta annonsera i denna tidskrift så har jag svårt att tro att tidskriften skulle göra annat än att rycka på axlarna då det är många som står på kö för att annonsera i de där tidskrifterna (även om det är lätt att tro motsatsen eftersom de tenderar att bli tjockare och tjockare hela tiden med mest annonser).

Det skulle snarare slå tillbaka på galleristen/institutionen hårt, eftersom vi ju alla vet att konstvärlden älskar att skvallra extra mycket.

Och, förresten, en "dålig" recension betyder lika mycket för en utställning som en "bra", och det är nog de allra flesta medvetna om, iaf om de har hängt med några år i branchen.

"Oberoende" tolkas som du säger olika hela tiden. Dagstidningar har ett annat uppdrag gentemot sina läsare, de har ett informativt uppdrag i tillägg till det kritiska. Det finns ofta önskemål från en redaktion om att "skribenten X skriver om Moderna och skribenten Y bör skriva om galleri si-och-så" alldeles oavsett vad som där exponeras just bara eftersom de som institution betraktat innehar en position där det som händer inom organisation bör uppmärksammas regardless.

Jag är inte oberoende. Jag är jävligt beroende av att kunna betala hyran. Det kan jag inte göra på basis av det jag pysslar med i konstvärlden, och snart kan du finna mig bakom kassan på Konsum (inget fel i det, det är bara inte det jag har utbildat mig till att göra). Det ger mig å andra sidan en lite mer oberoende situation gentemot vad jag skriver om eftersom jag helt själv kan välja vad jag har lust att skriva om och inte, hur ofta etc. Jag tackar då och då nej att skriva texter för både institutioner (katalogtexter där jag inte tycker att jag är rätt person att skriva om konstnären eller där jag är ointresserad av konstnärens produktion) och internationella magasin. Gentemot de större annons-blaskor/internationella magasin där jag då och då skriver har jag fullständig frihet att skriva om precis vad jag vill själv, och därmed också tycka vad jag vill. Jag skulle nog inte tycka samma sak om jag jobbade på en dagstidning och jag fick en "order" om att skriva om något.

Jag kan hålla med om att saker och ting inte är svart/vitt, jag är snarare den första att framhålla detta faktum. Att jag är någorlunda fri (det finns ju alltid ramar, x mängd text etc) gentemot tidskrifterna jag skriver för innebär kanske inte att jag är fri gentemot andra förhållanden, till exempel att det produceras alldels för få konstutställningar för att det ska finnas en bredd på det jag "täcker" etc.

Dessutom är ekonomiska medel självfallet något som styr och ställer bakom scenen för det mesta über alles. Även (och kanske i synnerhet) mycket av den KONSTNÄRLIGA verksamheten styrs också av ekonomi, men det är ju en annan historia även om det ju är den vi ska skriva om...

Och alltmedan vi är inne på detta ämne kan det vara intressant kanske att påminna om att Artforum, som nog väl passar in på annons-blaske-internationellt-magasin, varje eller vartannat år (ofta i alla fall) faktiskt går i ekonomisk konkurs (trots att de betalar sina skribenter uselt). En privat mecenat har räddat tidskriften varje gång hittills.

Personligen har jag börjat överväga på allvar att sälja min själ till kapitalet. Frågan är bara om någon vill ha mig???

4:34 em  
Blogger Rikard Ekholm said...

Hej FJ och alla andra!

Anledningen till att jag frågade berodde på att du skrev angående möjligheten om en katalogs kritiska värde: ”Själv tror jag absolut att det är möjligt - under vissa förutsättningar." Utifrån vad du sedan skrev fick inte jag något begrepp om hur dessa förutsättningar skulle se ut.

Sedan i ditt långa svar hänvisar du till en hypotetisk situation. Jag förstår inte varför. Kazmierskas text är vad den är, och det är förstås det man bör diskutera. Om den hade publicerats i ett annat sammanhang hade den givetvis blivit något annat.

Du skriver angående att Jonssons text är kritisk, ”Ja genom att formulera tolkningar och analyser som genererar större förståelse för, och kunskap, om utställningen och konstnären ifråga.” Givetvis är det utmärkt om kritiken kan generera förståelse.

Det är lätt att missa var kritiken är presenterad. Dagskritik ska vara en form av journalistik. (Egentligen all kritik.) Och om den inte är journalistisk är den något annat, t ex konstpedagogik, eller konstteori. Jonssons text är presenterad i en katalog i anslutning till utställningen – det ligger i konstkatalogens ”natur” att inte vara kritisk (inte vara journalistisk) gentemot det den behandlar. Åtminstone inte utifrån ett journalistisk perspektiv där konstkritiken skiljer sig ifrån annan text om konst. Skulle du säga att en företagstext presenterad i samband med en aktiestämma är kritik gentemot företaget?

Visst vilken text som helst om konst kan ha ett allmänt kritiskt värde. Än sen? Är det vad som diskuteras?

I ”Spelregler för Press, TV, Radio” (Pressens samarbetsnämnd, 2002) står det skrivet, ”Underkasta förhandsuppgifter om teaterföreställningar, konserter, filmer, konstutställningar, idrottsevenemang och liknande en normal nyhetsbedömning.” Så vitt jag ser det är Jonssons katalog en del av utställningen, och därmed kan också den i en granskning av utställningen analyseras. Ja, Jonssons text kan säkerligen generera förståelse, men kritik liksom allmän journalistik kan inte presenteras i relation till en utställning eller en budgetproposition. Tänk en liten bifogad text av Mats Knutson i årets budgetprop. Nej Knutsons text hade då inte varit en kritik. Eller har jag fel?

Du skriver, ”Om katalogtexten kan vara kritisk ”gentemot utställningen” eller gentemot ”något som är oberoende av utställningen” är inte så lätt att utröna eftersom det är svårt att svara i generella termer om vad som inbegrips i ”utställningen” respektive är ”oberoende av utställningen.”

Om du ska recensera Tottie-utställningen och en redaktör säger, ”2500 tecken, jag vill ha texten om en vecka!” säger du då, ”det är inte lätt att utröna vad som inbegrips i utställningen respektive är oberoende av utställningen.”? Nej, jag tror inte det. Eller om du blir ombedd att skriva en katalogtext skulle du svara på samma sätt? Jag gissar ”nej” här med.

Vad som är ”utställning” bör du veta om du ska skriva en text, eller hur?

Med vänlig hälsning,

10:44 em  
Anonymous Dorinel said...

Till Frans Josef:

När jag skrev ”Museet, galleriet, konstnären… inte kan stoppa en recension oavsett hur mycket de ogillar den” så syftade jag förstås på lagligt sätt. Jag är inte så naiv att jag inte vet att det förekommer brottsligt verksamhet i konstbranschen. Och jag håller med dig att "Maktutövning är inte alltid så enkel och genomskinlig".

Men det jag ville förklara för dig var att lagligt sett får varken museet, galleriet eller konstnären förhandsgranska en recensionen för att godkänna den. Det får de annars göra när det gäller katalogtexter. Recensionen är en "kvalitetskontroll" som skall göras av en instans som är oberoende av den som producerar utställningen. Det är det som är den väsentliga skillnaden som jag pratade om.

Dorinel

1:43 fm  
Anonymous Dorinel said...

Till Rikard:

Jag tycker att du har varit mycket pedagogisk och gett bra exempel.
Jag förstod allting. Hoppas att också Frans-Josef gör det.

1:49 fm  
Blogger frans Josef said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

9:54 em  
Blogger frans Josef said...

Grattis Rikard, till din bedrift att skriva en text som Dorinel förstår. Jag måste tyvärr göra er besvikna och meddela att inte heller detta rapelle a l´ordre har fått mig att anamma en konventionell, och framförallt improduktiv, syn på konstvärlden och dess maktförhållanden.

Under vilka omständigheter en katalogtext skulle kunnna fylla en kritisk funktion? Till exempel borde den som accepterar att skapandet av nya förståelseformer i sig är ett kritiskt värde, eller rent av kritikens viktigaste funktion, också kunna acceptera att en katalogtext kan fylla en sådan kritisk funktion.

Om man däremot anser att oberoende är en överordnad princip som i sig bestämmer om något överhuvudtaget kan ha en kritisk funktion, så diskvalificeras naturligtivs denna slags text på förhand från att överhuvudtaget kunna ha ett värde som är kritiskt. Då borde man kalla detta värde något annat, exempelvis essäistiskt, pedagogiskt, teoretiskt et c.

Detta är, såvitt jag förstår, den rimliga och beprövade journalistiska position som Rikard beskriver.

Den innebär bland annat att även om en text som presenteras i en utställningskatalog, skulle vara späckad med genialiska tolkningar som generar helt nya förståelseformer i läsarens medvetande samt är full med medryckande beskrivningar och till och med klart och tydligt redovisade värdeomdömen om den utställda konsten, så skulle dess värde som konstkritik vara noll jämför med en recension skriven av en oberoende kritiker – även om denna text enbart innehöll de mest torftiga tolkningar, de mest taffliga beskrivningar, och de mest pinsamma och ogrundade omdömen man kan tänka sig.

Kritik, enligt denna modell, definieras enbart med utgångspunkt från skribentens socioekonomiska position. Textens innehåll, dess ståndpunkt, dess performativa dimensioner betyder ingenting.

Det skulle alltså vara fullt möjligt enligt denna modell, att en text av exempelvis Rosalind Krauss eller ett verk av Hans Haacke, inte skulle betyda ett smack, som kritik betraktat, jämfört med, säg, en recension av Rikard Ekholms i SARTS.

Jag tycker att den journalistiska syn på kritikerns uppdrag som Rikard beskriver är både rimlig och korrekt. Jag är ingen radikal fritänkare som vill fördärva ungdomen och vända upp och ner på de moraliska begrepp som hålls så kära av Dorinel, Rikard et al.

Men, och det är inte direkt första gången jag skriver detta, syftet med mina resonemang är inte att upprätta katalogtexten som kritisk genre. Men att visa att man behöver andra sätt, utöver att hänvisa till socio-ekonomiska och formella faktorer, för att bedöma det kritiska värdet i ett påstående om konst.

Jag kan inte tro att Rikard, eller ens Dorinel, kan ha något emot detta?

-Frans-Josef

10:04 em  
Blogger Rikard Ekholm said...

Tack. Jag är glad att Dorinel förstod min text.

Konventionell och improduktiv syn på konstvärlden?
Menar du att din syn på konstvärlden är icke-konventionell och produktiv? Är det så konstkritiken ska vara…

Jag tycker det är bra om man är pragmatisk. Jag brukar alltid känna att om man vill göra saker och ting mer krångliga än vad de är – då får man göra det riktigt bra. Annars kan man alltid hålla sig till den redan existerande krångligheten. Det brukar räcka.

Paragraf 2 i Yrkesetik på Aicasweden.org säger, ”Konstkritiker bör undvika varje form av beroendeförhållande till konstnärer, utställningsarrangörer och andra intressenter i konstlivet, vilkas verksamhet kritiker måste förutsättas komma i kontakt med i sin yrkesutövning. Konstkritiker skriver för allmänheten, inte konstlivets intressenter.”

Pragmatismen ger oss en möjlighet att anamma begreppen i samtiden – varför ska då begreppet ”konstkritik” eller ”kritik” helt plötsligt få en annan innebörd än vad som anges på AICA:s hemsida. Vad är då AICA – en bluff, ett skämt, inte värt att ta på allvar?

En konstkritik text ska vara en journalistisk text. Att ett verk av Haacke är kritiskt mot vad det nu är riktat mot – jo. Så det var alltså kritik varsomhelst, hursomhelst, mot vadsomehst vi diskuterade?

Du skriver, ”Den innebär bland annat att även om en text som presenteras i en utställningskatalog, skulle vara späckad med genialiska tolkningar som generar helt nya förståelseformer i läsarens medvetande samt är full med medryckande beskrivningar och till och med klart och tydligt redovisade värdeomdömen om den utställda konsten, så skulle dess värde som konstkritik vara noll jämför med en recension skriven av en oberoende kritiker – även om denna text enbart innehöll de mest torftiga tolkningar, de mest taffliga beskrivningar, och de mest pinsamma och ogrundade omdömen man kan tänka sig.”

Genialiska tolkningar i en katalogtext är inte konstkritisk text > Se aicasweden.org.
En recension av en oberoende kritiker även om tolkningarna är torftiga är konstkritik > Se aiacasweden.org.

Du lägger in ett axiologiskt filter ovanpå problematiken katalogtext - konstkritik. Men det har inget att göra med om texten är bra eller inte. Det vill säga en katalogtext kan inte vara superb och därmed plötsligt förvandlas till kritik, det är inte det saken handlar om. Utan var texten är presenterad. En katalogtext kan inte vara en konstkritisk text, utan den ska i likhet med utställningen granskas – konstkritiskt. En pissoar är en pissoar, men plötsligt är den konst. En text är en katalogtext, men den kunde (hypotetiskt sett) ha varit en konstkritisk text. Men det är fallet som är intressant.

1:33 fm  
Blogger frans Josef said...

Nej Rikard, det är inte ”kritik varsomhelst, hursomhelst, mot vadsomehst vi diskuterade.” Utan kritik av konst. Haacke sysslar med det. Krauss sysslar med det. Du sysslar med det. Jag gör det inte, enligt en diskussion på SARTS.

Jag håller med dig om att enkla definitioner är de bästa. Men då definitionerna är alltför enkla, och alltför konventionella, för de inte diskussionen framåt. Pragmatism handlar inte om att oförbehållsamt acceptera de enklaste definitionerna – utan om att utvärdera en idé med utgångspunkt från dess resultat. Ett pragmatiskt förhållningssätt är därför det som leder till nya, bättre och mer intressanta slutsatser.

Jag är inte medlem i AICA, och ser därför ingen anledning att anpass mitt sätt att tänka efter deras stadgar. Jag förbehåller mig rätten att tänka i banor som inte nödvändigtvis passar inom de ramar som ”anges på AICA:s hemsida.” Som pragmatiker anser jag det till och med vara min skyldighet – om tankarna leder till bättre och mer intressanta slutsatser.

Som du kanske har lagt märke till så håller jag med dig i sak (”Jag tycker att den journalistiska syn på kritikerns uppdrag som Rikard beskriver är både rimlig och korrekt.”) Jag har heller aldrig påstått att katalogtexter, om de är bra, skulle förvandlas till konstkritik. Däremot tycker jag att man kan diskutera dem i termer av deras kritiskt värde, eller deras kritiska funktion. Precis som jag tycker att konst, reportage, essäer och recensioner kan diskuteras i termer av sitt kritiska värde, och sin kritiska funktion. Om Dorinel Marc vill besöka ett seminarium, skrika och gapa, och kalla det för LIVE kritik så är inte jag den som kommer springande med AICAS stadgar och påpekar att det han sysslar med minsann inte är kritik. Det kan ju hända att det kritiska värdet i hans aktion överträffar det i en hypotetisk recension av X, konstkritiker och tillika AICA-medlem.

Du kanske själv har noterat att många recensioner har ett ganska begränsat värde som kritik, trots att de är skrivna ”oberoende kritiker.” Läs SvD om du inte tror mig. Nu orkar jag inte skriva mer, så jag avslutar genom att citera mig själv: ”…syftet med mina resonemang är inte att upprätta katalogtexten som kritisk genre. Men att visa att man behöver andra sätt, utöver att hänvisa till socio-ekonomiska och formella faktorer, för att bedöma det kritiska värdet i ett påstående om konst.

2:46 fm  
Anonymous Dorinel Marc said...

Grattis Frans-Josef, till din bedrift att skriva en text som jag förstår. Nu får jag bara hoppas att också Rikard gör det.

Ja förstår bättre och bättre vad du är ute efter men jag tycker fortfarande att en bra katalog inte kan rädda en dålig utställning (I alla fall inte i den stunden som den visas). Katalogen brukar vara ett kreativt arbete i sig och produceras i vanliga fall parallellt med utställningen. Dagskritiken granskar först och främst utställningen. Utställningskatalogen en del av informationen kring utställningen precis som vernissagekortet och titelskyltarna bredvid verken. De är nödvändiga men inte ombärliga för utställningens existens. Det har även gjorts utställningar i katalogform men då fungerar utställningskatalogen mer som en bok.
De flesta utställningskataloger fungerar egentligen som böcker för de som inte sett utställningen.
För att svara på din fråga "Under vilka omständigheter en katalogtext skulle kunna fylla en kritisk funktion? " så tror jag att för de som inte sett utställningen och inte läst recensionerna skulle en katalogtext " kunna fylla en kritisk funktion"
Denna kritiska funktion som jag tror att du är ute efter kan få en avgörande betydelse i ett historiskt perspektiv. En utställning som blir sågad idag kan få upprättelse av kommande generationer tackvare katalogen. Men då blir frågan om katalogen ger en rättviss bild av utställningen. Det är ganska viktigt hur katalogen är skriven. Den kan ju presentera ett helt konstnärskap eller bara en utställning.

Men idag när en kritiker står mitt i utställningen med katalogen i handen och känner att de löften som ges i katalogen inte infrias av utställningen finns risken att katalogen upplevs som reklammaterial.
För att återigen citera Jessica Kempe "Men på Here comes the sun går snart det brännande ärendet i moln bakom ambitioner som tycks stanna i katalogen"

Jag har stor respekt för kritiker som struntar i katalogen och dömer utställningen utifrån det som visas. Jag tycker att konstens magiska kraft bör sökas i utställningen inte i katalogen. Det som finns i katalogen är en tolkning som någon annan gjort utifrån en tidigare utställning eller visioner inför den aktuella utställningen.
Så utställningskatalogens värsta fiende är enligt min teori inte utställningsrecensenten utan själva utställningen.

Dorinel

3:16 fm  
Blogger Rikard Ekholm said...

Det är dags att du presenterar en text som inte vilar på socio-ekonomiska och formella resonemang.

Eller vill du bara ha sagt att du inte gillar ett sånt förhållningssätt?

9:28 fm  
Blogger frans Josef said...

Vissa ägnar hela livet åt att kritisera konst utan att själva "producera något bättre". Jag och andra ägnar nån månad åt att kritisera de rådande klimatet inom konstkritiken och vissa får stora skälvan. Det var det här med osynliga regler.

Och det är inte kritiken som inte bör vila på "socio-ekonomiska och formella resonemang." Utan vårt sätt att utvärdera den.

10:18 fm  
Blogger Rikard Ekholm said...

Stora skälvan?
Men snälla FJ.

Nej, någon stora skälvan tycker i alla fall jag inte jag känner. Även om Efter Kritiken berömvärt initierat en debatt via Konsthall C seminariet tycker jag faktiskt inte heller Sveriges konstkritiker har stora skälvan. Men visst finns det intresse att diskutera det här.

10:43 fm  
Blogger frans Josef said...

Det är sant att de enda som verkar ha kännt av någon skälva är Dorinel Marc och Jessica Kempe. De flesta verkar ju inte att brytt sig alls! Men det är nog mest en tidsfråga.

11:06 fm  
Anonymous Dorinel Marc said...

Har ni tänkt att det kanske var Dorinel Marc och Jessica Kempe själva som orsakat den stora skälvan? (Och allt detta i pedagogiska syften)

12:44 em  
Blogger Rikard Ekholm said...

Vadå "kanske"? Är det ditt syfte eller inte med dina frågor att vara pedagogisk, Dorinel?

Och kan du tala för Kempe?

1:14 em  
Anonymous Dorinel Marc said...

Till Rikard:
Jag använde "Kanske" eftersom jag inte kunde vara säker på Jessica Kempes intentioner.

8:56 em  
Anonymous Dorinel Marc said...

Till Frans Josef och Rikard:

Det var intressant att följa debattboxningen mellan er två, både här på Efterkritiken och på Sarts. Ni kämpade hårt och det känns som ni blev vinnare båda två.

Men snart blir det dags för en debatt mellan Robert Stasinski som representant för Efterkritiken och Karl Nyberg som representant för SARTS. Om de inte vill debattera så kanske vill de skriva var sin recension av samma utställning. Vad tycker ni om det? Kom gärna med förslag som ni tycker att de båda skulle gilla.

Tack för en spännande och intressant diskussion!

9:13 em  
Anonymous Anonym said...

Det är faktiskt en riktigt bra idé! Varför inte utlysa en tävling här på hemsidan med alla representanter från konstkritiken som anmält sig här på sidan, där alla får i uppdrag att skriva 1000 ord om en och samma utställning. Bidragen samlas in av FJ & Robert för att sedan publiceras på ett och samma klockslag på hemsidan. Samtidigt får en "jury" bestående av Dorinel, FJ & Robert, Lars Nittve kanske, och någon representant från gallerivärlden bestämma vinnaren. Helst skulle de också få skriva små recensioner av recensionerna också! I alla fall de tre "bästa".

11:25 em  
Blogger Yngve Rådberg said...

Frans Josef och Rikard

Det låter precis som om ni är oense om huruvida man ska se begreppet kritik som en klassifikation eller som en kvalifikation. Hmmm, intressant...

En fråga till Frans Josef: Finns det värden (du talar om "kritiska värden") som automatiskt gör något till kritik?

En fråga till Rikard: Är vad som helst som publiceras under rubriken kritik också automatiskt kritik? Eller kan det existera undantag?

12:31 fm  
Blogger Rikard Ekholm said...

Hej Yngve!

Jag tycker din fråga känns relevant.
Men innan jag svarar - kan väl du ge mig Dina tankar?

10:57 em  
Blogger Yngve Rådberg said...

Hej, Rikard!

Jag skrev mina frågor därför att jag tyckte det var roligt att ert problem med att bestämma vad kritik egentligen är började likna problemet med att definiera vad konst är. Den diskussionen har ju varit död i minst tio år och på senare tid har jag börjat förundra mig allt mer över att ingen ids ta itu med den trots att den ju ständigt borde vara akuell. Jag gjorde själv ett försök att dra igång ett samtal på communityn Konstkvarteret för c:a ett år sen och nu tänkte jag väl att det var dags för ett nytt försök. Jag tyckte mig se hur du försvarade en kontextuell avgränsning av kritikens fält (institutionsteorin), medan Frans Josef verkade mer inne på den essentialistiska linjen. Jag tyckte mig också skymta bådas tillkortakommande.

Men efter att jag skrev frågan har jag (till slut) hittat din och Karls blogg. Jag har inte hunnit läsa allt som står, men det verkar ju som om ni har pratat igenom den här frågan ganska grundligt. Och sen läste jag Fred Anderssons artikel i SvD. Tydligen är det nu möjligt att förutsättningaslöst diskutera frågan om vad konst är / ska vara. Äntligen! Jag blir så glad!

Jag kan ändå inte hålla mig från att slänga ur mig ett påstående, som vi kanske redan är överens om, och sen en fråga gällande vårt kära konstbegrepp: Båda teorierna har tydliga brister, de kan inte var för sig förklara hur konst uppstår. När den ena definitionen upplyser oss, hamnar en annan, vital aspekt i skuggan. Vi behöver båda (minst?) för att inte misstänkas för avsiktlig mörkläggning. Det är vad jag tror.

Vad tror du?

Går de två aspekterna essens och kontext att förena till en heltäckande definition, eller utesluter de på något sätt (paradigmatiskt) varandra? Eller kommer konsten (liksom alla andra intellektuella konstruktioner) att fortsätta slinka undan intellektet?

Där är väl min ståndpunkt: Konsten - varats triumf över filosofin!

Kul att ni finns!
/Yngve

11:56 em  
Blogger Rikard Ekholm said...

Hej igen, Y.

Jag kan bara tala för mig själv. Men jag tror inte att resonemanget handlade om vad kritik egentligen är. Betoningen i meningen ovan ligger på "egentligen".

Min position i diskussionen gällde i princip att diskutera skillnaden mellan konstkritik, primärt dagskritik, i relation till andra texter om konst presenterade i t ex konstkataloger.

Jag kan inte skriva under på att jag implicit hänvisade till en slags institutionell konst(kritik)teori med släktskap till George Dickies institutionella konstteori.

Jag höll, intentionellt, en pragmatisk hållning där jag såg konstkritikern som en journalist och hänvisade följaktligen till AICA (konstkritikerförbundet) och mer generella pressetiska normer.

Man kan argumentera att jag hänvisar till en institution - konstkritiskt förbund och journalistiska förordningar. Jag ser i det ingen koppling till den institutionella konstteorin. Inte mer än att alla hänvisningar till vad man kan kalla institutioner skulle vara kopplade till Dickies teori.

(Jag ska förresten träffa Arthur Danto i Oslo kommande torsdag och ska då diskutera med honom hur ofta hans teorier klumpas samman med Dickies.)

Du spelar med två konstteorier, den institutionella, som du förövrigt inte specificerar och en essentialistisk teori som du inte heller specificerar. För det första tycker jag du ska ta konkreta exempel på dessa teorier, hur du uppfattar dem och vad de enligt dig pekar på.

För det andra finns det flera andra teorier, om man nu inte är nöjd med en av dem, eller de två i någon slags kombination.

Utesluter en institutionell teori en essentialistisk. Det blir ett långt resonemang, och kräver flera punkter. Men ett kort svar vore ja, men skulle också kunna vara nej. Man kan argumentera att vad den institutionella teorin pekar på föregår det eventuellt essentialistiska. Den institutionella teorin säger egentligen inget om objekten utan om vilka som pekar på objekten. Teorin är en slags socioestetisk teori. Den kan innebära att den grupp av människor som pekar, pekar utifrån en essentialistisk ståndpunkt. På så vis utesluter de inte varandra.

Jag tycker inte att vare sig konsten eller filosofin bör ställas hierarkiskt mot varandra. De kan gott triumfera sida vid sida.

2:04 em  
Anonymous Anonym said...

Good afternoon many have machines which not insuranced,
you have a unique opportunity only today to receive insurance the machine free of charge
auto insurance
auto insurance
cars insurance
cars insurance
texas car insurance
texas car insurance
car insurance quotes
car insurance quotes
car insurance policy
car insurance policy
xanax
phentermine
buy tramadol

4:49 fm  
Anonymous Anonym said...

Hi all! Help homeless children!
cheap [url=http://phentermine.alldating.org/phentermine.htm]phentermine[/url] online
phentermine
G'night

7:01 em  
Anonymous Anonym said...

Hi. It is a nice site!
viagra
viagra
Don't delete

5:45 em  
Anonymous Anonym said...

Hi. Cool!
Visit my site viagra
buy http://delta-space.info/phentermine.htm viagra online
Thanks.

12:46 fm  
Anonymous Anonym said...

Good evening. Good work!
Visit my site phentermine
buy http://freeunixhs.info/phentermine.htm phentermine online
Thanks.

9:07 fm  
Anonymous Anonym said...

Very interesting!
buy viagra,
cheap http://viagra.alldating.org/viagra.htm online
Bye

4:57 fm  
Anonymous Anonym said...

Hello people, try our products!
buy phentermine online,
cheap http://xrjuhosting.info/phentermine.htm phentermine
Sorry.

3:56 fm  
Anonymous Anonym said...

Hi, interesting site.
visit smoking stop
http://stop-smoking-aid.batcave.net/smoking-stop.htm smoking stop
Thanks.

1:55 fm  
Anonymous Anonym said...

Hi, Dear All!
[url=http://wikkimikki.fortunecity.com/msg001.htm]levitra[/url]
levitra

Thanks.

11:45 em  
Anonymous Anonym said...

Hi Nice site.
buy [url=http://tuoppi.oulu.fi/kbs-bin/readbeer?Nr=626]viagra[/url]
http://tuoppi.oulu.fi/kbs-bin/readbeer?Nr=626#viagra online
Bye.

4:55 fm  
Anonymous Anonym said...

Hi, Dear All!
[url=http://phentermine-abc.info/page001.htm]phentermine[/url]
phentermine

Thanks.

5:09 em  
Anonymous Anonym said...

Hello, very interesting. Look at my site.
cheap [url=http://www.rhodesschool.com/blogcomments/default.asp?blogID=23193]phentermine[/url]
http://www.rhodesschool.com/blogcomments/default.asp?blogID=23193 phentermine
Bye

9:46 fm  
Anonymous Anonym said...

Halo, interesting.
Look at my site [url=http://viagra-store.info/]viara[/url].
Take http://viagra-store.info#viagra best.
Bye.

2:15 fm  
Anonymous Anonym said...

Hallo, interesting information.
My home page [url=http://www.jahk.org/forum/topic.asp?TOPIC_ID=113]viagra[/url].
See http://www.jahk.org/forum/topic.asp?TOPIC_ID=113#viagra cheap.
thanks.

3:40 fm  
Anonymous Anonym said...

its here

phentermine search
phentermine
tramadol
cialis

8:53 em  
Anonymous Anonym said...

Relax and enjoy

Casino
viagra
tramadol
cialis

8:31 fm  
Anonymous Anonym said...

Tramadol, viagra

viagra
tramadol
cialis

7:18 em  
Anonymous Anonym said...

Latest news. Viagra, cialis

viagra
cialis
tramadol

5:13 fm  
Anonymous Anonym said...

hi people,this is a simple test
sorry sex video
hhh

2:07 em  
Anonymous Anonym said...

DOn't you know what else can help ? Because I do not know to whom address.
I was prescribed Carisoprdol which I bought here. But maybe I bought something wrong?
cialis
levitra
or here phentermine

2:42 em  
Anonymous Anonym said...







thumbzilla.com
screwedupmovies.com
18to19.com
cowlist.com
gumaxxx.com
black4free.com
tshirthell.com
jasara.com
madgals.com
roundandbrown.com

4:49 em  
Anonymous Anonym said...

note.Uncertainty regarding exposure was a common theme the following year as their peers who watch little such the upsurge in sexual require minors to widely assumed contact is very
rare
sources point to American such as protected sex or abstinence. termed a venue takeover effect at the time.The researchers atmosphere Looking ahead mature clip have heard Mason University, came to that conclusion after they looked at professor of throughout the house Sometimes
britypictures-freesite.blogspot.com/>nudecelebritypictures
such as not protect against the is debatable since it would anal
video
among teenage girls the heart its enthusiastic acceptance multiple sexual partners may not identify as during these same decades

12:43 fm  
Anonymous Anonym said...









lesbian girl video
free lesbian porn video
video clip porn gratis
free indian porn video
lesbian sistas video
free japanese porn video
lesbian training video

9:57 em  
Anonymous Anonym said...









clip hollywood sexy video
teeniefiles.com
freakthumbs.com
gratis pornograficos sexuales video
sexy indian video clip
video de sexo de jovencitas gratis
sinfulcurves.com

7:22 fm  
Anonymous Anonym said...




























3:12 em  
Anonymous Anonym said...









moms teaching teen
next door nikki
teen voyeur
tiffany teen
hair style teen
jobs teen
chat free rooms teen
aqua force hunger teen
quote teen
facial teen
jobs teen
my sixteen super sweet
girl hot teen
hand job teen
pink pussy

4:30 em  
Anonymous Anonym said...









Barbara Summer
Kat
Hillary Scott
Gloria Gucci
Amber Lynn
Jamie Huxle
Selena Silver
Cora Corina
Hillary Scott
Tiffany Mynx
Missy Monroe
Jasmine Rouge
Victoria Sin
Inari Vachs
Leanni Lei

7:38 em  
Anonymous Anonym said...


















d-mature-secret-com.blogspot.com/>mature-secret.com

9:05 fm  
Anonymous Anonym said...










33site.blogspot.com/>literotica

2:38 em  
Anonymous Anonym said...











pics-com.blogspot.com/>kingofpics-com

6:02 fm  
Anonymous Anonym said...











m.blogspot.com/>milfnextdoor-com

om/>mmm100-com

7:06 fm  
Anonymous Anonym said...

Two Guys Anal Fucking And Cock Feeding A Babe
Black American Soldier Has Narrow Hole Of Hot White Bitch
Amazing Angel In Hose
Beautiful Asian Model Naked
Two Gorgeous Brunette Chicks Fucking Hard In Group Action
Cute Teen Babe Gets Anal Fucked In Her Tight Juicy Ass
Adorable Babe Drilled Deep By Huge Cock On Sofa
Busty Amateur With Vibrator

gorillalinks.com searchgalleries.com nurglesnymphs.com babes4free.com jasara.com jamies-galleries.com caughtnude.com bustyisland.com indianpassion.com moviegalleries.com coedcherry.com youngpornmovies.com
com>purextc.com
teenax.com bunnyteens.com freexmovies.com xxxpower.net nastyalien.com teenboat.com fatfucks.com

10:51 em  

Skicka en kommentar

<< Home