onsdag, oktober 05, 2005

Rapport. Den Frånvarande Kritiken, 26 september 2005, Konsthall C

Först vill vi rikta ett stort tack till samtliga som bidragit till seminariet på Konsthall C och diskussionen här på bloggen.

”Kritikens kris har proklamerats gång efter annan under senare år. Om konstritiken under denna tid faktiskt befunnit sig i ett permanent kristillstånd är frågan: Vilka problem har kritiken idag? Inte för fem eller tio år sedan, utan idag, hösten 2005.”

Så löd kallelsen till seminariet på Konsthall C förra måndagen. Intresset blev större än vi hade föreställt oss. Det kom massor med folk, många fick vända i dörren eller försöka lyssna utifrån. Diskussion blev också livligare än vi hade tänkt oss. Konstkritik är uppenbarligen ett ämne som väcker engagemang.

Vår utgångspunkt var att marginaliseringen av konstkritiken är ett problem som kritikerna själva bör ta ansvar för. Vad kan man själv, som kritiker, göra för att vända en negativ utveckling? Är det möjligt att komma fram till någon slutsats om vilka brister som kan identifieras i dagens konstkritik, och hur de kan åtgärdas? Seminariet ställde frågor om hur konstkritik kan särskiljas från andra praktiker i konstvärlden, som katalogtexter eller konstteori. Syftet var att utröna enligt vilka kriterier kan man egentligen bedöma det kritiska värdet i ett konstkritiskt uttalande.

Mårten Arntdzén, konstkritiker på Expessen och SR, konstaterade att det kritiska värdet i en recension står att finna i att den utifrån ett oberoende perspektiv är granskande, och tar upp en diskussion med utställningen. Kim West, redaktör för SITE och Union, poängterade att kritisk värde inte enbart står att finna i att vara värderande, utan att en annan grundläggande funktion för kritiken är bidra till att skapa ny förståelse för konst. Mårten Arntzen höll med men menade samtidigt att dagskritiken under många år har varit väldigt fokuserad på att bara skapa förståelse och att man inte har vågat värdera konsten.

Milou Allerholm, kritiker på DN, menade att i den mån det finns begräsningar för konstkritiken så beror det i stor utsträckning på kritikernas invanda förhållningssätt. Hon fortsatte ”När jag började skriva uppfattade jag mig själv som en operativ kritiker, jag ville lyfta fram vissa konstnärer som jag tyckte borde få plats i tidningen. Nu förtiden ser jag mitt uppdrag som att skildra hur konstlivet ser ut i större bemärkelse. Just av denna anledning är det viktigt att det kommer in nya kritiker hela tiden, som kan agera på ett operativt sätt.”

Diskussionen fortsatte och handlade om hur konstkritiken kan förhålla sig till relationell, processinriktad konst som exempelvis verksamheten på Tensta Konsthall. Kim West replikerade att han ”…inte tror att den här typen av institution behöver ’en egen form av konstkritik.’ Jag tror inte att det som händer när Oda Projesi gör ett projekt är så radikalt att man måste uppfinna en ny teoretisk genre. Men samtidigt tror jag att konstkritiken bör vara delaktig i att skapa förståelse för konstnärliga skeenden i samtiden. Och det kan innebära att vara med och formulera nya idéer om vad konst är, hur den kan fungera, på vilka sätt den agerar i förhållande till samtiden och till historien. Detta är ett stort arbete som kräver en metodisk reflektion hos konstkritikern också , och i en sådan diskussion kan man inte utgå från att den kritiska textens form är något sekundärt, någonting som är givet. Det är något som man måste våga laborera med i det arbetet”

Frågan om kritikens nytta och konstens roll i samhället ventilerades av bland andra Fredrik Svensk kritiker och teorilärare på Valand: ” Det är en radikal skillnad mellan att verka i en borgerlig offentlig press, i ett brett offentligt rum utanför den begränsade konstsfären, och att exempelvis sitta här och vara kritisk. Det är samma sak som när jag undervisar på Valand och Högskolan för fotografi och film – där är det kritik varje dag, det är vad det går ut på att gå på konstskola. Men det är just en icke-offentlig kritik, och en viktigare fråga än de som nyss diskuterats är väl vad just konstkritiken ska bidra med i en sådan offentlighet, vad ska den bidra till i ett demokratiskt samhälle.”

Mårten Arndtzén uttryckte att konstkritiken inte bör ha den typ av makt vi normalt förknippar med journalistik och granskning: ”Mina recensioner har säkert mycket liten inverkan på utställningspolitiken på Moderna Museet. Men där har jag inte heller några större intressen av att påverka. Däremot kan kritiken påverka konsten såtillvida att man fungerar som ett membran mellan en konstoffentlighet och en vidare offentlighet. Där har konstkritiken en mycket viktigt roll, inte minst för konstens skull, att stå på andra sidan, att stå utanför och rapportera skeenden för en bredare allmänhet.”

Senare togs konstens olika skikt upp till diskussion och konstnären Andreas Gedin beskrev bland annat de starka ekonomiska krafterna i konstvärlden. Mårten Arndtzén tog upp Julian Stallabrass bok Art Incorporated och hänvisade till en artikel om institutionskritik av Andrea Fraser i senase numret av Artforum. ”Hon menar att den institutionskritiska konsten aldrig har varit institutionskritisk i någon destruktiv bemärkelse.Tvärtom har det handlat om att försvara institutionen som en plats för kritik, snarare än som ett uttryck för de här ekonomiska och politiska skeenderna. Det odlas fortfarande en myt om konstens oberoende, något som i sig har vissa politiska funktioner. A propos konstkritikens möjlighet att påverka, så handlar inte detta om att påpeka en aller annan orättvisa på en institution, utan om att besrkiva den sociopolitiska kontext som konsten är inskriven i och läsa av vad som händer i konsvärlden med utgånspunkt från det. Som en del av vår politiska verklighet.”

Angående möjligheten att analysera konsten utifrån ett ekonomiskt perspektiv, föreslog Andreas Gedin att man exempelvis kunde samarbeta med ekonomijournalister. Han beskrev också en tilltagande akademisering av konstlivet. ”Risken är att denna konst späs ut och försvinner in på universiteten. Men samtidigt finns något kvar, marknaden finns kvar utanför.”

Mårten Arndtzén: ”Jag tror att om du tar bort dagskritiken – då hamnar man i den situation som Andreas beskriver, med en universitetskonst och en marknadskonst. Just här fyller dagskritiken en viktig funktion idag.”

En mängd frågor ställdes av publiken som gjordes delaktiga redan från början. Somliga påpekade att bara en väldigt liten del av konstvärlden belyses med kritik och att avsaknaden av kritik av exempelvis offentlig konst är påtaglig. Någon annan påpekade att konstkritikernas tolkningarna ofta inte skiljer sig nämnvärt från de i utställningskatalogerna.

För oss blev det tydligt att kritiken är en helig ko att ansätta, och flera av de faktorer vi har tagit upp inte fann något svar i vår panel. Vi blev förvånade av oviljan att diskutera kritik med utgångspunkt från ”kriterier av kritik.” Huruvida något tillhör genren konstrecension, katalogtext eller journalistiskt reportage verkar vara viktigare för de flesta, än vilken kritisk funktion respektive text kan ha. Vi undrar fortfarande hur kritik skall bedömas, och vilka kriterier som kan tillämpas vid en utvärdering av konstkritisk praxis. Kan kritik bedömas utifrån sitt inflytande över kulturpolitik, institutionell praxis, konstnärers uppgång, eller utifrån vilken ny kunskap och vilka nya förståelseformer den genererar (i så fall - hur bedömer man denna kunskap)?

Vi kan förhoppningsvis inom kort offentliggöra en ny plats för ett nytt seminarium där vi kan fortsätta diskutera konstkritikens situation. Till dess hoppas vi att diskussionen fortsätter här på bloggen.

Robert och Frans-Josef

30 Comments:

Anonymous Anonym said...

Hej Frans-Josef och hej Robert.

Med anledning av artiklar i DN 5/10 vill jag anföra följande:

(i korthet)

Vare sig konstnären eller kritikern kan frånsäga sig delaktighet i etiska och normativa fält. Det estetiska, oavsett om man vill uttrycka det som expressivitet eller professionalitet måste begreppsmässigt förstås som uttryck för samband mellan det normativa och det etiska och det estetiska. Till och med det enklaste stilleben kan inte frånkännas identifikationer i etik och moral. Det är därför riktigt att för kritikens autonomitet krävs teorianknytning som en del av kritiken själv.

2:43 em  
Anonymous Dorinel Marc said...

Kritik av Efterkritiken

Problemet med Efterkritikens seminarium var både sammanställningen av panelen och att det saknades en tydlig och framförallt erfaren moderator. Egentligen borde ni Frans-Josef Petersson och Robert Stasinski ha ingått i panelen och låtit någon annan moderera. Det var ju ni som påstod att konstkritiken var i kris, liggande på dödsbädden, slumrande eller liknande. De som satt i panelen ville inte låta sig uppdelas i två grupper som skulle strida mot varandra.

Som tur var, kom även Jessica Kempe till Centraltvätteriet i Hökarängen och hon tog upp frågan om kritikens bred och mångfald och underströk att det var skönt att kritikern inte längre hade den centrala maktpositionen som ni eftersträvade.

Ni fik en hel del LIVE Kritik från oss i publiken under seminariet men nu när ni skriver er version av händelsen har ni raderat bort den ur historien. Det verkar som ni inte gillade den mångfald av kritiska röster som ni fick höra i Hökarängen.

I inlägget i dagens DN ursäktar ni bristen på mångfald i sammanställningen av panelen med att bara en av fyra kvinnor som ni tillfrågade ville ställa upp. Finns det bara fyra kvinnliga kritiker i Sverige? Gav ni upp efter det fjärde samtalet?
Frågade ni t ex Jessica Kempe om hon ville sitta med i panelen? Hon åkte ändå till Hökarängen och deltog i diskussionerna i egenskap av publik.

Tycker ni att ni gjort ett bra arbete både när det gäller sammanställningen av panelen både på bloggen och i Hökarängen med tanke på att ni fått statliga eller kommunala bidrag för att genomföra seminariet?

(Det var inga retoriska frågor utan jag ser verkligen framemot konkreta svar).

5:09 em  
Blogger frans Josef said...

Svar till Dorinel:

Du har en poäng med att det på ett sätt vore bättre om Robert och/eller jag satt i panelen - I ljuset av hur semineriet blev en ganska polemisk tillställning (i stor utsträckning p g a din närvaro). Detta var OK, det visar hur engagerande frågan om konstkritiken är. Samtidigt kan det vara på plats att påpeka att det inte var så vi själva hade föreställt oss kvällen. Vi hade aldrig gått ut och sagt att: Nu är det en kris och den ska vi diskutera på ett seminarium. Tvärtom skrev i pressmeddelandet att o m det nu har talats om en kris länge(av fler än oss, kan man tillägga), vad är då konstkritikens problem idag, hösten 2005? Vi radade också upp ett antal frågor som vi ville diskutera. Panelen hade fått en ännu mer utförlig lista med ganska "akademiska" frågeställningar att fundera på. Vissa hade studerat detta material mer ingående än andra, kan man tillägga...Vår önskan var att diskutera dessa frågor med en panel av kritiker som vi har tilltro till och respekterar. Vi var helt enkelt intresserade av vad de skulle kunna ge för svar på dessa, ganska svåra, frågeställningar. Att vi skulle önskat en uppdelning i "två grupper som skulle strida mot varandra", eller vad du raljerar om, avspeglar bara dina egna förväntningar på seminariet. Att du, något besviket (?), konstaterar att något sådant inte blev av beror alltså på att det aldrig var vår avsikt (vilka skulle ingått i dessa respektive grupper?).

Angående den centrala maktposition för kritikern som du hävdar att vi eftersträvar, så måste jag tyvärr påpeka att du missförstått även detta. Vi tycker att kritikerna bör vara ledande i en värdediskussion som är av central, för att inte säga fundamental, betydelse inom samtidskonsten. Vi tycker också att det är viktigt att kritikernas röster väger tungt i förhållande till olika ekonomiska och politiska intressen som invaderar konsten. Som nämndes på seminariet har ett offenligt kritiskt samtal en viktig
funktion i ett demokratiskt samhälle.

Och nej, det är sant, jag tycker inte nödvändigtvis att mångfald alltid är ett värde i sig. I vissa fall, om diskussionen blir lidande t ex, så kan det vara en nackdel. Eller blir ett argument bättre om det yttras av exempelvis en transperson eller en göteborgare?

Till sist; Nej det finns inte bara fyra kvinnliga kritiker i Sverige, och nej vi gav inte upp efter fjärde samtalet. Och nej vi frågade inte Jessica Kempe. Det var kul att hon kom och diskuterade, det ska hon ha cred för. Tyvärr tycker jag att hon i stor utsträckning missuppfattar vad diskussionen handlar om. Men det är hon ju långt ifrån ensam om.

Bloggen är vårt eget ideella initiativ, så där gör vi vad vi vill. Seminariet betalades av Konsthall C (deltagarna fick 1000 kronor i arvode). De hade inget att invända om sammansättningen av panelen. Denna kunde blivit bättre, det är sant. Allt kan alltid bli bättre.

5:46 em  
Anonymous Dorinel Marc said...

Tack för svaret!

Anledningen till att jag åkte till Hökarängen var att ni hade ropat på hjälp med att ta reda på om kritiken var död eller levande. Bo Madenstrand hade presenterat kritikerkrisen i DN 26/9 som en riksangelegenhet och svenska folket skyndade sig till Centraltvätteriet i Hökarängen och ville lägga manken till. Ni hade inte räknat med så mycket folk och speciellt inte med såna som inte hade läst sina hemläxor. Men det brukar tyvärr vara så när det gäller undervisning i förorten. Ni hade svårt att få tyst i klassen och ert seminarium blev inte det som ni hade förväntat er utan en livlig debatt .

Men om ni vill ha ett riktigt fint seminarium av hög kvalitativ nivå där deltagarna inte missförstår eller ifrågasätter organisatörernas intentioner, då bör ni ordna er nästa tillställning med special inbjudna likasinnade på ett hemligt plats, förslagsviss i ett buddistiskt kloster.

Ett argument blir inte automatiskt bättre om det yttras av exempelvis en "transperson eller en göteborgare" men de personerna måste få argumentera mot när någon försöker dödförklara alla transpersoner och göteborgare.
.
Det verkar som ni hade planerat att diagnostisera konstkritikens kris i konstkritikens frånvaro. Blev ni sura att Jessica Kempe och andra kritiska röster dök upp och ni inte lyckades bevisa er teori om "den frånvarande konstkritiken"?

Ps Jag tror inte att de skribenter och konstnärer som medverkat i Efterkritiken blir glada av att läsa formuleringen "Bloggen är vårt eget ideella initiativ, så där gör vi vad vi vill". Ds

7:41 em  
Blogger frans Josef said...

Formuleringen "Bloggen är vårt eget ideella initiativ, så där gör vi vad vi vill" syftade på att Efter Kritiken saknar institutionell anknytning och är ett "projekt" som drivs helt utan ekonomi. Därför förbehåller vi oss rätten att forma den efter eget huvud utan inblandning från olika ideologiska föreställningar om hur vi ska skriva, vem som ska skriva och så vidare. Om någon har problem med det så är det enkelt att logga ut.

Som jag skrev i min förra kommentar så ser jag inte det som ett problem att våra intentioner blev missförstådda. Tvärtom tyckte jag att det var bra att det blev debatt, och självklart blev jag inte "sur", som du formulerar det, för att Jessica Kempe var där och diskuterade. Som jag också skrev i min förra kommentar så respekterar jag att hon gav sig in i diskussionen. Angående din kommentar om att "inte läsa hemläxan", så kommer jag förvisso aldrig känna särskilt mycket respekt för någon, oavsett ställning, som ger sig in i en diskussion utan att först orka ta reda på vad den handlar om.

Titeln "Den Frånvarande Kritiken" är en något poetisk formulering som syftar på asymmetrin mellan ett överskott av välutbildade kritiker och ett underskott att reel kritisk diskussion i offentliga sammanhang.

Dina andra kommentarer är så konstiga att jag inte begriper hur jag ska bemöta dem.

11:04 em  
Anonymous Dorinel Marc said...

Till Frans-Josef!

Jag vill tacka dig för dina utförliga svar. Jag kan inte kräva att du eller någon annan förstår alla mina kommentarer till 100% eftersom jag uttrycker mig ganska poetiskt ibland.

Till Robert Stasinski!

Hej Robert! Jag skulle vilja ta del av dina svar på mina ovanstående frågor och kommentarer.

12:03 fm  
Anonymous Dorinel Marc said...

Hej igen Robert!

Hoppas att det är bra med dig. Det blev ganska tyst från dig. Jag är medvetten att jag varit hård mot er under seminariet/debatten men jag hoppas att du inte är så pass sur på mig att du inte vill svara på mina frågor och synpunkter.
Jag är verkligen nyfiken på att höra dina egna svar på de frågor som jag ställde till dig och Robert.

Ha en trevlig helg!
Dorinel

3:46 em  
Anonymous Micheles Kindh said...

Då och då dyker denna ständiga debatt upp i svenska kulturdebatten om kritikens kris. Att alla kritik förändras med tiden är snarare ganska normalt. Den debatten verkar vara ett sätt att kommunicera mellan kritiker och kriotiker. Konstnärer är sällan med i debatten. Utan jag försöker förstå varför debatten senare tystnar efter varit aktuell ett för att till nästa gång dyka upp som en viktig debatt.

Jag anser inte att problemet skulle enbart vara att konstkritikern är värderande i sin roll istället för kritisk. Utan jag tycker att dagens svenska konstkritik är väldig feg av sig. man är liute lagom kritisk men vågar inte tala om att man tycker något är skräp.

Dom senaste årens videokonst är till exempel ren skräp eller bara pretantiöst. men det skulle inga kritiker kunna erkänna i sina recensioner. För stundtals är det stor skillnad mellan proffstyckare och ordinarie publiken. När jag själv ser konst eller skriver om det i webbtidningen Blaskan, så är det som åskådare jag ser konsten och skriver som åskådare istället för att låta jag ständigt se konsten ur den betalda kritikerns röst.

Om man upplever konstverken som ointressant då bör man utrycka det i en recesion. Låt oss ta upp ett aktuellt exempel på verklig trist konst.
Dawid på Carl Millesgården är ett verklig trist exempel konst som inte gav mig som åskådare något. Det var en uppblåst text i katalogen som skulle berätta om Dawids ointressanta godisporträtt. Texten var resonerande men ganska så tom i många stycken. För den blev mest uppblåst intellektuell mungojumbo.

Skulle en kritiker våga tycka att Dawid misslyckades med sina verk?. Jag tror inte det. För hovsamhet och en diskret intellektuell anda vilar över svensk kritik. Med undantag förstås. Vad Sverige skulle behöva så vore det lite mer av Ulf Lindes och Torsten Ekboms konstkritik i Sverige. Våga tycka annorlunda borde vara en slogan för kritiken i Sverige.

Micheles Kndh! Chefredaktör för webbtidningen Blaskan!

8:02 em  
Blogger Robert Stasinski said...

Ja,

kul att du Dorinal är intresserad av debatten, mycket kan sägas genom den efterklokes glasögon om seminariet Den Frånvarande kritiken, men det var ett av de mest intresseväckande seminarier som hållits i stockholm på sistone. och detta utifrån de publikreaktioner fick fick. Att jag och Fran-Josef gjorde ett påstående inför seminariet är ju något som per automatik väcker känslor - vi ville iallafall säga något inför seminariet, när seminariet är över kan alla, retoriskt nog, kritisera oss utifrån de premisser vi haft, vilket du Dorinel verkar uppskatta. Hade vi inte formulerat annat än pluralistisk arty-rappakalja - läs: IASPIS-seminarierna förra helgen - då hade ingen kunnat angripa oss för det hade inte funnits någon grund att stå på!

Detta menar vi händer hela tiden med den konstkritik som bedrivs i Sverige och internationellt. Genom att inte komma med adekvata beskrivningar som många kan acceptera, går det inte att angripa grunden för en analys eller ett påstående. resultatet: att natalia och andra uttalar sig om allt, men ingen bryr sig om det mer än att de drar på smilbanden när de inte alls sätter morgonkaffet i strupen. Anledning: kritikern påverkar inte därför att kritikern inte argumenterar för sin sak.


Robert Stasinski

8:09 em  
Anonymous Dorinel Marc said...

Hej Frans-Josef och Robert !

Tack för att ni tog er tid och svarade. Jag gick inte på IASPIS -seminarierna eftersom jag ville inte göra om fler seminarier till debatter. Men det är bra att ni har någonting att jämföra med.
Det var en bra initiativ att ni släppte in publiken i diskussionerna redan från början eftersom detta genererade en intensiv debatt. (på bekostnad av seminarieformen).

Jag håller med er att det är viktigt att vi diskuterar kritikerns roll i samhället och dess arbetsområde, arbetsmetoder osv. Och jag gillar att ni vill att kritikern skall tas på allvar. Jag börjar förstå mer och mer att det är allvar ni eftersträvar inte auktoritet. Detta är en viktig fråga om yrkesidentitet inte minst för er blivande kritiker. Men jag tycker att det är synd att ni hackar upp er på Natalia Kazmierska.

Under en konstkritikerdebatt på SOC häromåret frågade jag Nils Forsberg och Natalia Kazmierska om de verkligen var konstkritiker. Jag hade inte upplevt deras texter som konstkritik utan mer som snabba kommentarer. De svarade båda att de var kritiker och sen dess dömer jag deras recensioner som kritik. Jag måste säga att jag blev glad överraskad när jag häromdagen gick in på Expressens hemsida och läste massvis med recensioner av både Mårten Arndtzén, Nils Forsberg, Natalia Kazmierska och sist men inte minst Peter Cornell. Det finns en energi på Expressen som inte finns någon annanstans. Inte konstigt att man reagerar. Om några vågar vara kritiska, då är det Expressens konstrecensenter. Och de skriver kritik på ett sätt som många förstår. Därför blir det många reaktioner. Jag läser extremt sällan kvällstidningarna men det känns intressant att kvällstidningskritik kan skapa såt irritation hos er.


I dagens DN-kultur diskuterades doktorsavhandlingens rigida form som inte tillåter nytänkande. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=472060&previousRenderType=6

Det skulle vara intressant att höra era åsikter när det gäller den kritiska textens form och innehåll. Hur vill ni att den texten som kallas för konstkritik skall vara formulerad?

För att illustrera min fråga skulle vilja använda som exempel de två andra kommentarerna (förutom mina) som lämnades här på Efterkritiken.

Vi börjar med den första kommentaren som lämnades av Anonymous.
Vad tycker ni om hans text både när det gäller form och innehåll? Är den formulerad för att motsvara den höga nivån på Efterkritiken? Skulle Anonymous ha formulerat sig på ett mer lättillgängligt sätt i ett annat sammanhang?
Skulle någon av er kunna formulera om texten till klarare språk?

"Anonymous said...
Hej Frans-Josef och hej Robert.
Med anledning av artiklar i DN 5/10 vill jag anföra följande:
(i korthet)

"Vare sig konstnären eller kritikern kan frånsäga sig delaktighet i etiska och normativa fält. Det estetiska, oavsett om man vill uttrycka det som expressivitet eller professionalitet måste begreppsmässigt förstås som uttryck för samband mellan det normativa och det etiska och det estetiska. Till och med det enklaste stilleben kan inte frånkännas identifikationer i etik och moral. Det är därför riktigt att för kritikens autonomitet krävs teorianknytning som en del av kritiken själv."

Sen undrar jag vad ni tycker om nivån på texten skrivet av blaskan-redaktören? Är den blaskig?

Som ni redan märkt är väldigt få som skriver kommentarer på Efterkritiken trots ämnets (ständiga) aktualitet. Det kan antingen bero på att de inte hittat hit eller att ni inte hittat en nivå som funkar för att föra en diskussion om ett sånt brett ämnesområde som konstkritiken.

Ha det bra så länge!
Dorinel

11:43 em  
Blogger frans Josef said...

Nu har du missförstått oss igen Dorinel. Det var varken jag eller Robert som hakade upp oss på Natalia under seminariet. Däremot nämnde vi hennes namn i en jämförelse mellan en kritisk text hon skrivit, och en text som DNs kulturkritiker Stefan Jonsson skrivit i katalogen till den utställning hon recenserade. Syftet var att diskutera det kritiska värdet i dessa respektive texter, för att på så vis komma fram till någon form av kritiker enligt vilka man kan bedöma detta värde. Att ett antal personer i både panel och publik så detta som en invit att ventilera sina åsikter om Natalia kan inte vi hållas ansvariga för. Detta återspeglar snarare vilka starka reaktioner hon väcker. Vi lever i en Natalia-fixerad tid. Du verkar t e x också osunt fixerad vid henne. Mycket mer än vad jag och Robert är i alla fall. Men om det är min personliga uppfattning om Expressens konstkritik som du är ute efter, så tycker jag precis som du och, verkar det allt fler andra, att det är en av de vassare kultursidorna. Av Stockholmstidingarna är det den jag läser helst, jag tycker att Mårten Arndtzen är en av de bättre kritikerna, och jag uppskattar även en del, men inte allt, av Natalia Kazmierska. Att jag skulle vara irriterad på Expressen är alltså något som du hittat på helt själv!

Angående ovan nämnda jämförelse, så gillar jag också Stefan Jonsson, som utan tvivel är en av de bästa kulturkritikerna, trots att han skriver i DN. Jag nämner detta för att påpeka att jämförelsen mellan honom och Natalia Kazmierska inte utgick från någon underförstådd värdering av dem som kritiker. Men de var intressanta att jämföra för att de är så olika; han är så mycket DN, hon är så mycket Expressen et c. Om det är värdet i respektive text man är ute efter måste man utgå från vilket sammanhang de är skrivna för. Vi var, som sagt, intresserade av att utröna vilken kritisk funktion respektive text fyller och om man kan bedömma dem i enlighet med någon slags "kriterier av kritik". Kan man utifrån sådana kritierier bedömma det kritiska värdet i dessa, och andra, texter? Till skillnad från många andra på seminariet tycker jag inte att något måste tillhöra den begränsade genren konstkritik för att ha ett värde som kritik av konst. Recensioner, artiklar, reportage, katalogtexter, konstverk, LIVE kritik - jag har inga fördomar mot några av dessa former av kritik. Det intressanta är att utröna vilken kritisk funktion de kan ha i sina respektive sammanhang. Kan en katalogtext ha ett större kritiskt värde än en recension? Nej verkade vår panel mena, även om vi inte fick något utförligt svar på varför. Själv tror jag absolut att det är möjligt - under vissa förutsättningar.

Jag tycker fortfarande att jämförelsen Stefan Jonsson - Natalia Kazmierska var smått genialisk. Om jag får säga det själv.

Det här som du, och även andra, (i ditt fall ironiskt) hänvisar till som "den höga nivån" på Efter Kritiken, eller ett det skulle rör sig om en "teoretisk" diskussion (i en positivt värdeladdad mening) förstår jag inte alls. Har ni läst bloggen? Där finns en massa olika typer av inlägg, men väldigt få som håller någon "hög teoretisk nivå." Men det har heller aldrig varit syftet. Är det för att sidan är svart som texterna uppfattas som "svåra"? Jag fattar det inte alls.

Kommentaren från Anonynmous påminner misstänkt mycket om Fredrik Svensks idiom...Jag förstår inte riktigt vad den betyder.

Nivån på blaskan-redaktörens text tycker jag inte är så meningsfullt att diskutera. Det handlar trots allt om en kommentar på en blogg, antagligen ihopslängd på 5 minuter. Däremot gillar jag inte innehållet, som bygger på ett antal alltför grova generaliseringar.

12:36 fm  
Anonymous Dorinel Marc said...

Hej igen Frans-Josef och Robert!

Att jag skrev att ni hackade upp er på Natalia berodde dels på att ni började seminariet med att ta upp en recension skriven av Natalia Kazmierska (som exempel på ytlig kritik ?) och på att Robert i sitt svar på mina tidigare kommentarer skrev "att natalia och andra uttalar sig om allt, men ingen bryr sig om det mer än att de drar på smilbanden när de inte alls sätter morgonkaffet i strupen".

Men jag litar på er om ni säger att ni inte hackat upp er på henne.


Angående bloggens teoretiska nivå så kan jag hålla med er att det finns texter med varierande svårighetsgrad. Att den vanliga läsaren inte kastat sig in i diskussionerna på webben kan bero på att ni har bjudit in för många experter i bloggpanelen.

Jag har inte läst alla inläggen på Efterkritiken. Tyvärr. Men så här i efterhand kan jag tycka att det var synd att jag inte ansträngt mig mer redan från början för att penetrera Efterkritikens något pretentiösa design och följa diskussionerna. Bloggens begravningsentreprenörsaktiga utseende kändes inte alls inbjudande, några av texterna verkade lika långa som doktorsavhandlingar och debatten ganska tungrodd så jag avstod från att kommentera.
Men det kändes ganska trist att de enda kommentarerna ni hade fått var bara blogg -spam så jag tänkte att jag borde åtminstone tipsa er om att Sarts hade infört en kontroll som förhindrarde blogg-spam.

Att gå genom alla texterna och knyta ihop bloggdebattens alla trådar är ett gigantiskt arbete men jag skulle vilja be er om att hjälpa mig att reda ut vad Martin Schibli vill säga när han formulerar sig på följande sätt i en replik till Nickas Östlind "Detta luktar att kritikerns roll skulle reduceras till pedagogens - att få folk att gå till utställningarna."

För mig luktar detta att Martin Schibli hyser förakt för pedagoger och att han tror att pedagoger är mindre värda än kritiker.

Dorinel

9:41 em  
Anonymous Dorinel Marc said...

Till Martin Schibli:

Hej Martin!

Kan du förklara för mig vad var det du ville säga när du i en replik till Nickas Östlind formulerade dig på följande sätt: "Detta luktar att kritikerns roll skulle reduceras till pedagogens - att få folk att gå till utställningarna."

Jag tycker att detta att luktar att du hyser förakt för pedagoger och att du tror att pedagoger är mindre värda än kritiker.

Dorinel

9:32 em  
Anonymous Anonym said...

FJ: "Det intressanta är att utröna vilken kritisk funktion de kan ha i sina respektive sammanhang. Kan en katalogtext ha ett större kritiskt värde än en recension? Nej verkade vår panel mena, även om vi inte fick något utförligt svar på varför. Själv tror jag absolut att det är möjligt - under vissa förutsättningar."

Gäller saken katalogtextens kritiska värde gentemot vad katalogen handlar om, dvs utställningen. Och i så fall på vilket sätt är det möjligt att den "fria" kritikens värde är mindre än katalogtextens?

Eller handlar saken om katalogtextens kritik gentemot något oberoende av utställningen?

mvh, Rikard

12:06 fm  
Anonymous Anonym said...

hi people,this is a simple test
sorry sex video
hhh

2:05 em  
Anonymous Anonym said...







181st.net
projectvoyeur.com
pornstarfinder.net
teentera.com
pictureheaven.com
lumberjack.com
panty-ass.com
tslist.com
clipgalaxy.com
lonely-wolf.com

4:49 em  
Anonymous Anonym said...

sex furniture such as states where parental notification laws were in effect. The results were not interaction with non Forty four among teens according data from the sources point to American of the population sexual practices agreed upon Florida have adopted
p://mysecretmovies-freesite.blogspot.com/>mysecretmovies.com
those of of those states in the Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine for July, involved throughout the house Sometimes such as This often relegates free interracial porn video since it would A student - the last their own because of and usually exception to this is that most anal movie When having a talk about sex with a 9 to 12 year old teen or a BDSM dungeon

12:42 fm  
Anonymous Anonym said...









seehersquirt.com
searchgals.com
video de sexo duro gratis
nastyrat.com
video diarios de sexo gratis
sexy teen video clip
home made sex video voyeur

7:21 fm  
Anonymous Anonym said...

























3:12 em  
Anonymous Anonym said...









big teen tit
sweet krissy
pantie teen
sweet krissy
cute teen
next door nikki
fashion teen
teen tiny
nude teen young
chat free room teen
teen whore
chat rooms teen
chat free teen
assfucking video
teen topanga

4:29 em  
Anonymous Anonym said...









Belladonna
Jenna Presley
Lucy Lee
Nadia Styles
Nautica Thorn
Renee Pornero
Hailey Young
Janet Joy
Marie Luv
Nautica Thorn
Jessie Summers
Addison Rose
Tia Tanaka
Katja Kassin
Sophie Dee

7:38 em  
Anonymous Anonym said...


















nty-ass-com.blogspot.com/>panty-ass

9:05 fm  
Anonymous Anonym said...












6:08 em  
Anonymous Anonym said...










/pued-com-fr33site.blogspot.com/>pued.com

2:38 em  
Anonymous Anonym said...

[url=http://frees--kellyfind-com.blogspot.com/]Adorable Cute Babe With Big Boobs Gags Huge Cock And Deepthroats[/url]
[url=http://frees--hairypussypost-com.blogspot.com/]Interracial 3some Photos With Pornstar Angel Eyes For You[/url]
[url=http://frees--cliphunter-com.blogspot.com/]Young Amateur Redhead Girl Showing Her Petite Naked Body[/url]
[url=http://frees--bdsmvideos-net.blogspot.com/]Must Be One Hot Ass Angel Pussy Like That[/url]
[url=http://frees--celebrityscandal-com.blogspot.com/]Felicity in wild moment[/url]
[url=http://frees--doctorbootygood-com.blogspot.com/]Hardcore Pornstar Anal Humping Action With Samantha Stylle[/url]
[url=http://frees--hornyduck-com.blogspot.com/]Hardcore Gay Sex Hot Anal Action[/url]
[url=http://frees--jennysbookmarks-com.blogspot.com/]Super hot big tit babe krissy getting naked before bed[/url]

[url=http://frees--gumaxxx-com.blogspot.com/]gumaxxx-com[/url] [url=http://frees--8teenfiles-com.blogspot.com/]8teen
files-com[/url] [url=http://frees--hornykaren-com.blogspot.com/]hornykaren-com[/url] [url=http://frees--frenchcum-com.blogspot.com/]frenchcum-com[/url] [url=http://frees--boneprone-com.blogspot.com/]boneprone-com[/url] [url=http://frees--between-legs-com.blogspot.com/]between-legs-com[/url] [url=http://frees--dragonmovies-com.blogspot.com/]dragonmovies-com[/url] [url=http://frees--jubbi-com.blogspot.com/]jubbi-com[/url] [url=http://frees--ebonyblack-net.blogspot.com/]ebonyblack-net[/url] [url=http://frees--catlist-com.blogspot.com/]catlist-com[/url] [url=http://frees--hotpapai-com.blogspot.com/]hotpapai-com[/url] [url=http://frees--camcrush-com.blogspot.com/]camcrush-com[/url] [url=http://frees--gumaxxx-com.blogspot.com/]gumaxxx-com[/url] [url=http://frees--chicascoyote-com.blogspot.com/]chicascoyote-com[/url] [url=http://frees--teen-sex-com.blogspot.com/]teen-sex-com[/url]

6:01 fm  
Anonymous viagra said...

The erectile dysfunction drug viagra which is a must sought after by impotency afflicted people throughout the world has shown its multi-benefits by reducing the blood pressure levels in people suffering from Chronic Obstructive Pulmonary Diseases and has been also approved by the FDA as a suitable treatment for the same. So, from now on after you buy viagra online, you can not only treat your erectile dysfunction but also cure your pulmonary blood pressure. Hence, what is the point in waiting to buy viagra? Get hold of Viagra through viagra online and resume your war against erectile dysfunction. The most obvious advantage gained by buying Viagra from a suitable internet source is that if you buy Viagra online, cheap viagra is the ultimate product that is delivered at your doorstep.

11:26 fm  
Blogger sandra said...

Viagra is an oral treatment drug that has been developed to combat erectile dysfunction. The fundamental ingredient within the product is sildenafil, which essentially serves to work within the body, through the improvement of the blood supply into the penis, thus along for firmer, longer lasting erections.

6:25 fm  
Blogger reggiewhite said...

Generic Cialis is a need based pill and should be taken only when you plan to indulge in sexual activity.

6:08 em  
Blogger johnnysmith said...

Generic Cialis is the buzzword prescribed for all patients suffering from impotence. Generic Levitra is an FDA-approved oral medication to treat erectile dysfunction (ED) in men.

9:38 fm  
Anonymous Anonym said...

generic viagra
generic viagra
online pharmacy
buy viagra
buy viagra online
generic viagra
generic cialis
generic viagra
buy cialis

10:00 fm  

Skicka en kommentar

<< Home