söndag, augusti 28, 2005

Ett exempel: Magasin 3

Om nu konsten och kritiken har delvis har gemensamma intressen, som Kira Carpelan skriver nedan, vad är då dessa gemensamma intressen? Analys? Kritik? Upplevelse? Meta-perspektiv? Allihop förmodligen, men framför allt det historiska arv de båda kategorierna traderar - upplysningstanken. Här ryms idéer om frihet, upplysning och framsteg men i synnerhet utveckling - läs: tillväxt - ett begrepp som känns igen från politisk och ekonomisk retorik.

Vill inleda diskussionen mot ett konkret exempel - Here comes the Sun på Magasin 3 i Stockholm (ber om ursäkt för er som inte sett den). Utställningen ses av några, värderas av samtliga, kritiseras/recenseras av ett fåtal. Men hur och ifrån vilken position? Utställningen tar upp fyra 'globala' curatorer och tio konstnärer i en avterritorialiserad plats - Magasin 3. Om syftet med utställningen är utveckling, upplysning (det ligger i utställningstiteln) och humanism, vad är då kritikerns syfte och mål i detta fall? Är även dennes syfte utveckling, upplysning, humanism, eller behövs en polarisering mellan dessa storheter för att kunna skilja dem åt?

Daniel Birnbaum skriver att utställningen handlar om ”kosmologi, tid, och vår mest framträdande himlakropp.” Vad gör mig som kritiker mer lämpad att dissekera och analysera utställningens uttryck och innehåll än låt säga en astrofysiker, en filosof eller en geolog? Frågan om kritikerns auktoritet måste besvaras. Det stora problem här är att vi kritiker i denna fråga står inför risken att diskvalificera oss själva. En nogsam granskning av kritiken kan ju påvisa dess avsaknad av opinionsbildande funktion och med ens dra undan marken ovanpå vilken vi söker en kritisk position. Det är ett vågspel med sin egen karriär som insats.

Magasin 3 har nu producerat en utställning utan formaliserat syfte, varken med denna utställning eller med institutionen som sådan. Vad vill man med utställningen och konsthallen? Vi saknar i dagsläget kunskap om det. Och om vi inte kan grunda vår kritik av Here Comes the Sun i en syftesformulering, vad gör vi då? Hittar på ett syfte? Struntar i syftet? Vi kanske helt enkelt kan tala om ett gemensamt syfte, ett som inte skiljer sig från vårt eget – gransking, fördjupning, analysering och värdering. Är magasin 3’s syfte meningsproduktion helt enkelt? Ja, om det är så (vi vet ingenting om det) hur ska jag som kritiker söka värdera hur bra man i detta fall lyckas utan att skära sönder tron på konst som skapare av kognitiv mening?

Istället kan vi blunda för denna frågeställning och glömma syfte, mening och institution. Verken är ju klanderfria, curatorerna tokskarpa och texterna lagom svåra. Men jag ser en utställning med dold agenda, dold ekonomi men med ett öppet utställningsrum. Dagens kritik utgår ifrån en av dessa faktorer och nöjer sig med det. Min åsikt är att vi behöver alla tre.

Vi löper stor risk att fastna i en skenande global marknad där utveckling, evolution, förvandlas från ett egenvärde till det enda värdet. Situationen genrerar kritik och svar på lokal nivå - varför är Here Comes the Sun intressant? istället för att levandegöra en global debatt om frågan varför är denna utveckling intressant. Är utvecklingen överhuvudtaget i vår makt att styra med de medel som föreligger? Behöver vi istället en ny grund för kritiken, ekonomisk, politisk och sociologisk? Ja, jag hävdar det.


-Robert Stasinski